Idag tog Vi vår vanliga söndagspromenad.Vi hade händerna fulla av påsar med sorterat avfall:plast och metall, var vad det var. Vi tog sikte på första bästa gröna behållare, för att laglydigt slänga i därför avsett fack. Ja, inte vet jag, åsikterna lär ju gå isär, men så såg vårat söndagsnöje ut just idag. Tänk att man är så laglydig... När jag var väldigt mycket yngre än nu, så var vi hos goda vänner och hälsade på. Jag och yngsta dottern i huset beslöt att låna storasysterns klackskor, halsband och örhängen. Vi piffade upp oss något alldeles överjävligt, och gav oss ut på promenad!! Vi trippade fram i fyra nummer för stora pumps,och klirrade med våra smycken. Solen sken och hela livet låg framför oss, och vi va' snyggast i stan! Jaha hur gick det då? Jo klacken fastnade i asfalten och gick av ! Hjälp.. vi sprang på snabba fötter tillbaka,smög oss in och ställde skon, på klacken, i garderoben slog igen dörren och teg som muren!! Under alla år som gått sedan dess, så har jag fått lätt ångest, när jag träffat storasystern. Var jag laglydig då, den sommardagen, för längesedan?? Lag,visste jag väl knappast vad var, men olydig kände jag till! Så summan av kardemumman är: Jag har gått från olydig till laglydig..Häpp!
Inlägg
